Efterlängtad säkerhetsskyddslag

2018-02-20

Det är väl ingen kioskvältare direkt, propositionen om en ny svensk säkerhetsskyddslag som kom idag.

Men vi som arbetar med att stärka Sveriges säkerhet och brinner för att utveckla svensk säkerhetskultur säger: äntligen!
När lagstiftningen träder i kraft nästa år har vi de nya och rätta verktygen i verktygslådan.

Den nya säkerhetsskyddslagen är en helt nödvändig uppdatering till de förutsättningar som krävs i dagens säkerhetsskyddsarbete. Särskilt sett till utvecklingen de senaste tio, femton åren så är den nya lagstiftningen mycket välkommen. Så mycket har hänt i vår omvärld, på informationssäkerhetsområdet, med den allmänna teknikutvecklingen och hur fientliga angrepp sker idag. Det mest uppenbara är myndigheters outsourcing där man, utan att först identifiera vad som är skyddsvärt, har spridit skyddsvärd information. Men även olika former av elektroniska angrepp från stora som små aktörer med varierande syften och målsättning. Som de 10 000-tals riktade it-attacker som sker mot Sverige varje månad. Stora angrepp med skadlig kod som drabbat företag, sjukhus och myndigheter med stora kostnader som följd.

Några saker i propositionen som är särskilt efterlängtade:
- En pedagogisk och tydlig beskrivning av säkerhetsskyddsanalysens betydelse för vilket säkerhetsskydd en myndighet eller säkerhetskänslig verksamhet behöver.
- Ett tydliggörande för allmän och enskild verksamhet som visar skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.
- En skärpning när det gäller utkontraktering (outsourcing) och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet samt krav på säkerhetsskyddsavtal och samråd med tillsynsmyndigheterna.

Säkerhetsskyddslagstiftningen kräver att statliga myndigheter, kommuner, landsting samt andra som lyder under säkerhetsskyddslagen ska verka efter ”ansvarsprincipen”. Det betyder att de fr o m 1 april 2019 ska ansvara för sitt eget säkerhetsskydd, sin egen informationssäkerhet och förhålla sig till andra lagar och förordningar.

På Vesper börjar vi nu ivrigt att bena i och omsätta propositionen i operativ verksamhet. Vi ser fram emot att – tillsammans med andra svenska experter – skapa en nationell säkerhetskultur som skyddar våra demokratiska värden.

Björn Lysell, affärsområdeschef

Propositionen finns att läsa här.


Hot och hat på jobbet går att åtgärda

2018-02-15

Vid ett frukostföredrag idag hos Vesper Group lämnade företaget Hantera Agera en lägesbild från sitt arbete med att skapa struktur och ge verktyg för yrkesgrupper som drabbas av hot, hat och trakasserier. Journalisten Johannes Jakobsson och psykologen Philippa Borgh beskrev effekten när en grupp journalister upptäcker hur mycket de krympt sin egen värld på grund av de hot och det hat de får ta emot.

- Det blir väldigt tyst i rummet när de får upp ögonen för att de ibland faktiskt undviker att berätta om vad de jobbar med, inte besöker shoppinggallerian under välbesökta tider eller oroar sig för att gå ut med sina barn i vissa sammanhang, berättade Johannes.

Johannes och Philippa anordnar workshops där de tydligt ser att för många journalister har jobbet fått konsekvenser som begränsar deras privatliv. Ofta har det hänt utan att de reflekterat över det. Somliga ser sig ständigt över axeln, går med luvtröja på och går bara och handlar mat sent på kvällen för att undvika exponering.

Vågar provocera mer på en måndag
Philippa beskrev också hur det blir ett konkret demokratihot när en reporter anpassar både ämne och tidpunkt för publicering:
- Det finns många som inte skriver vissa typer av artiklar på en torsdag eller fredag, eftersom de vill ha helgen i fred. De orkar inte med att bli utsatta för hat och hot via mejl och på sociala medier och anpassar sig till att ”kanske våga provocera lite mer på en måndag”.

Workshops är en bra form för att bena i och sortera i en utsatt situation enligt Philippa och Johannes. Egna reflektioner tillsammans med kollegor gör att de då inte håller det obehagliga som händer på armlängds avstånd. Hantera Agera arbetar även med andra utsatta yrkesgrupper såsom politiker och bibliotekarier för att de ska kunna skapa struktur och få kontroll på sin situation.

Det går att undvika negativa konsekvenser
Vespers vd Erik Lewin anknöt till egna erfarenheter av att ha skyddat journalister, där somliga faktiskt behövt få koll på om det satt en bomb under bilen. Och där andra ”bara” upplevde ett starkt obehag:
- Det spelar ingen roll om det är ett verkligt hot eller en upplevd otrygghet när människor känner sig utsatta och riskerar att fara illa. Lås, larm och bevakning är en sak, men känslan av ständigt obehag nöter ner många och gör att de börjar ägna sig åt egencensur på olika sätt.

Björn von Sydow, fd polis med lång erfarenhet av att göra grundliga riskanalyser enligt olika modeller, procedurer och standarder beskrev hur han idag arbetar på Vesper.
- Det gäller att fokusera på modellen och att ha systematik i sin riskhantering. Det spelar ingen roll om det handlar om en oljedepå eller en bibliotekarie. Jag gör riskanalyser i bolag och myndigheter med väldigt olika verksamheter. Det kan vara inför en omorganisation, på en stor geografisk yta eller utifrån hot mot enskilda personer.

Björn menade att det går att undvika negativa konsekvenser genom att se dem i förväg. Han beskrev kort delar av sitt systematiska arbete som utgår från ett antal frågor såsom exempelvis: identifiera hotutövaren/förövaren, bedöma avsikt och förmåga, kartlägga tillfällen till fysisk närvaro och att vidta åtgärder utifrån det.

Johannes Jakobsson från Hantera Agera berättar att det går att göra vardagen enklare, trots en utsatt situation.
Genom att ligga i framkant och göra grundliga riskanalyser går det att undvika negativa konsekvenser. Björn von Sydow och Erik Lewin, Vesper Group.

Fakta
JMG Göteborgs universitets statistik från 2016 visar följande om journalister:
26,5 % utsatta för hot, våld och trakasserier under 2016
60 % har någon gång varit utsatta
Män är lika utsatta som kvinnor
83 % män ligger bakom problematiken

BRÅ:s statistik 2017 visar följande om politiker:
24 % av samtliga förtroendevalda har påverkats i sitt uppdrag genom hot, hat och våld
29 % av dessa har påverkats och censurerat sig själva vilket kan handla om att inte uttala sig i en fråga, agerat passivt eller ändrat ståndpunkt i en fråga. Yngre uppger att de påverkas i större utsträckning (46 %)
Vanligaste orsaken till att bli utsatt är att det fattats ett beslut och den vanligaste förövaren är en förargad man.

DIK:s rapport från 2017 visar följande om bibliotekarier de senaste två åren:
39 procent säger att det förekommit våld
30 procent har upplevt ett aggressivt beteende riktat mot sig personligen i yrkesrollen
19 procent har tagit emot hot i sin yrkesroll
55 procent upplever att förekomsten av hot har ökat