Säkerhetsskydd: tretton år av varningssignaler

2019-01-28

I mars 2016 var det få som spetsade öronen när säkerhetsskydd nämndes. Jag jobbade då på Säpo och minns hur glada vi på presstjänsten var när åtminstone en redaktion gjorde huvudnummer av de skarpa varningssignaler som chefsanalytikern sände på en pressträff om myndighetens årsbok:

Ett fullgott säkerhetsskydd?
Artikeln har tre år på nacken och mycket har hänt sedan dess. Tyvärr kan somligt ha haft skadlig inverkan. Nyhetsrubrikerna har varit många och jag tror knappast att ämnet kommer i skymundan på någon pressträff framöver. Låt oss hoppas att vi ska slippa läsa om fler pyrande skandaler i offentliga förvaltning. Men framför allt: att skyddet kring verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet fungerar väl. Att systemen är intakta och att ansvariga runtom i landet vet hur ett fullgott säkerhetsskydd ska se ut.

Efter åtta år - ny säkerhetsskyddslagstiftning 1 april
Mer positivt är att den nya säkerhetsskyddslagen träder i kraft om knappt två månader. Den är hett efterlängtad av många som länge jobbat med frågorna och som frustrerat över hur både teknik och det globala samarbetet sprungit ifrån lagstiftningen. Det har nu gått åtta år sedan regeringen tillsatte en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet var att bättre anpassa den till det som krävs för att skydda verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet och till de krav det internationella samarbetet ställer. Men tittar man tillbaka på Säpos årsböcker så fanns det anledning till allvarlig oro redan 2006, så det är verkligen på tiden att den nya lagstiftningen sjösätts.

 

Ett helt yrkesliv med säkerhetsskyddet
Några av medarbetarna på Vesper har ägnat nästan hela sitt yrkesliv åt säkerhetsskyddsfrågorna och ser med både glädje och sorg hur de nu hamnar högt på säkerhetsagendan. Men ibland måste det inträffa påfrestande saker för att vi ska bli varse hur sårbart vårt samhälle är.

”Att skydda det mest skyddsvärda” kan låta enkelt och självklart, likaså att ”följa lagstiftningen, ha ordning och reda”. Mina kollegor som jobbat med den kommande lagstiftningen en längre tid vittnar om både komplexa och enklare uppdrag, främst säkerhetsskyddsanalyser. Det är kollegor som lämnar både strategisk och praktisk input till våra kunder, allt beroende på behov. Och jag ser hur de kommer tillbaka med glöd i ögonen från de här uppdragen. Det liksom lyser om dem: ”Äntligen!

 

Sirpa Franzén, kommunikationschef

 


Perspektiv på svensk säkerhet

2019-01-17

Vesper Group  var tillsammans med Säkerhetsbranschen på plats under Folk och Försvars rikskonferens 2019. Samtalen handlade om hur omvärlden direkt och indirekt påverkar vår säkerhet i Sverige. I samtalen på och vid sidan av scenen deltog experter och ansvariga för Sveriges säkerhet.

 

En bild säger mer än tusen ord
På bilden syns GD för FRA, Sveriges Moskva-ambassadör, GD för MSB, justitieministern, chefen för Must och chefen för Säkerhetspolisen. Bilden illustrerar på ett bra sätt hur vi i Sverige befinner oss mellan olika intressen – militärstrategiska såväl som stormakts-politiska, med hot från organiserad brottslighet, politisk och religiös extremism samt utmaningar från flyktingströmmar.

Alla samtal går att lyssna på i efterhand: http://www.folkochforsvar.se/rikskonferensen.html Från tre dagar med expertföredrag om militära, säkerhetspolitiska och ekonomiska hot samt rapporter om kriminalitet och organiserad brottslighet väljer vi några korta nedslag.

Brå-rapport om otrygghetens konsekvenser

Brå presenterade en rapport om hur otrygghetens konsekvenser kan begränsa vardagslivet. Det visar sig att en stor del av Sveriges befolkning anpassar sitt beteende på grund av oro för att utsättas för brottslighet. Enligt undersökningen har en av fyra valt ett annat färdsätt eller annan väg på grund av oro, och en av fem har undvikit att lägga upp saker på nätet för att de varit rädda för hot och trakasserier. 7 procent uppgav att oron för brott har en stor påverkan på livskvaliteten. Rapporten finns att läsa här.

Framgång genom korrekt bemötande och klarspråk

Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef för Storgöteborg nordost, berättade om arbete för att öka tryggheten och minska brottsligheten i utsatta områden genom en trefasmodell. Framgångsfaktorer var bl a ett korrekt bemötande oavsett vad som hänt och att prata klarspråk. Han beskrev utmaningen med att arbeta med människor som lever i kollektiv, när vårt samhälle är uppbyggt utifrån ett mer individualistiskt tänkande. Merlander pratade med områdets ”klanledare” och iklädde sig samma roll inom polisen, t ex genom att jämföra hur många ”medlemmar” som fanns inom respektive ”klan”.



Exempel på klarspråk
Han beskrev också något av det klarspråk som användes: ”Det är arbete eller fängelse som gäller”. En varning när något misstänkt inträffat kunde lyda: ”Om det inte blir bättre, så tar vi inte av oss skorna nästa gång vi kommer”. Med det menade han att ett polisiärt ingripande – inte samtal – var att vänta det inte blev bättring.