2018-02-15
Vid ett frukostföredrag idag hos Vesper Group lämnade företaget Hantera Agera en lägesbild från sitt arbete med att skapa struktur och ge verktyg för yrkesgrupper som drabbas av hot, hat och trakasserier. Journalisten Johannes Jakobsson och psykologen Philippa Borgh beskrev effekten när en grupp journalister upptäcker hur mycket de krympt sin egen värld på grund av de hot och det hat de får ta emot.
– Det blir väldigt tyst i rummet när de får upp ögonen för att de ibland faktiskt undviker att berätta om vad de jobbar med, inte besöker shoppinggallerian under välbesökta tider eller oroar sig för att gå ut med sina barn i vissa sammanhang, berättade Johannes.
Johannes och Philippa anordnar workshops där de tydligt ser att för många journalister har jobbet fått konsekvenser som begränsar deras privatliv. Ofta har det hänt utan att de reflekterat över det. Somliga ser sig ständigt över axeln, går med luvtröja på och går bara och handlar mat sent på kvällen för att undvika exponering.
Vågar provocera mer på en måndag
Philippa beskrev också hur det blir ett konkret demokratihot när en reporter anpassar både ämne och tidpunkt för publicering:
– Det finns många som inte skriver vissa typer av artiklar på en torsdag eller fredag, eftersom de vill ha helgen i fred. De orkar inte med att bli utsatta för hat och hot via mejl och på sociala medier och anpassar sig till att ”kanske våga provocera lite mer på en måndag”.
Workshops är en bra form för att bena i och sortera i en utsatt situation enligt Philippa och Johannes. Egna reflektioner tillsammans med kollegor gör att de då inte håller det obehagliga som händer på armlängds avstånd. Hantera Agera arbetar även med andra utsatta yrkesgrupper såsom politiker och bibliotekarier för att de ska kunna skapa struktur och få kontroll på sin situation.
Det går att undvika negativa konsekvenser
Vespers vd Erik Lewin anknöt till egna erfarenheter av att ha skyddat journalister, där somliga faktiskt behövt få koll på om det satt en bomb under bilen. Och där andra ”bara” upplevde ett starkt obehag:
– Det spelar ingen roll om det är ett verkligt hot eller en upplevd otrygghet när människor känner sig utsatta och riskerar att fara illa. Lås, larm och bevakning är en sak, men känslan av ständigt obehag nöter ner många och gör att de börjar ägna sig åt egencensur på olika sätt.
Björn von Sydow, fd polis med lång erfarenhet av att göra grundliga riskanalyser enligt olika modeller, procedurer och standarder beskrev hur han idag arbetar på Vesper.
– Det gäller att fokusera på modellen och att ha systematik i sin riskhantering. Det spelar ingen roll om det handlar om en oljedepå eller en bibliotekarie. Jag gör riskanalyser i bolag och myndigheter med väldigt olika verksamheter. Det kan vara inför en omorganisation, på en stor geografisk yta eller utifrån hot mot enskilda personer.
Björn menade att det går att undvika negativa konsekvenser genom att se dem i förväg. Han beskrev kort delar av sitt systematiska arbete som utgår från ett antal frågor såsom exempelvis: identifiera hotutövaren/förövaren, bedöma avsikt och förmåga, kartlägga tillfällen till fysisk närvaro och att vidta åtgärder utifrån det.
JMG Göteborgs universitets statistik från 2016 visar följande om journalister:
26,5 % utsatta för hot, våld och trakasserier under 2016
60 % har någon gång varit utsatta
Män är lika utsatta som kvinnor
83 % män ligger bakom problematiken
BRÅ:s statistik 2017 visar följande om politiker:
24 % av samtliga förtroendevalda har påverkats i sitt uppdrag genom hot, hat och våld
29 % av dessa har påverkats och censurerat sig själva vilket kan handla om att inte uttala sig i en fråga, agerat passivt eller ändrat ståndpunkt i en fråga. Yngre uppger att de påverkas i större utsträckning (46 %)
Vanligaste orsaken till att bli utsatt är att det fattats ett beslut och den vanligaste förövaren är en förargad man.
DIK:s rapport från 2017 visar följande om bibliotekarier de senaste två åren:
39 procent säger att det förekommit våld
30 procent har upplevt ett aggressivt beteende riktat mot sig personligen i yrkesrollen
19 procent har tagit emot hot i sin yrkesroll
55 procent upplever att förekomsten av hot har ökat